Kassa är känt som kung i både privat och företagsekonomi. Kassaflödesanalysen uppfattas ofta som svår att förstå. Genom att bryta ner den i mindre delar och jämföra med ett personligt månatligt kassaflöde blir det en lättförståelig helhet.
Kassaflödesanalysen består av kassaflöde från löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Förenklat kan kassaflöde från löpande verksamhet föreställas som vardagligt inkomst- och utgiftskassaflöde. Investeringskassaflöde kan föreställas som kassaflöde från större personliga investeringar, som köp eller försäljning av bostad eller bil.
Obs. Följande exempel beskrivs enligt den vanligaste periodiseringsmetoden.
Kassaflöde från löpande verksamhet (a)
Kassaflöde från löpande verksamhet kan ses som vardagligt inkomst- och utgiftskassaflöde. Skatt betalas från lönen, vilket minskar nettolönen. Med den återstående delen betalar vi vardagliga utgifter som matinköp, barnens hobbyavgifter, el- och vattenräkningar, försäkringar och hyra.
Det är uppenbart att om vi inte får vår lön i tid minskar det vår vardagliga kassaflöde den månaden. Om vi däremot inte betalar våra räkningar i tid ökar det naturligt den månadens kassaflöde.
Kassaflöde från investeringar (b)
Investeringskassaflöde kan föreställas som kassaflöde från större personliga investeringar som avviker från vardagen, som köp eller försäljning av bostad. Tydligt minskar bostadsköp och ökar försäljning kassaflödet för transaktionsmånaden.
Kassaflöde från finansiering (c)
Ett exempel där skulder ökar i vardagen genom bolån illustrerar finansieringskassaflöde. I affärsvärlden finns också eget kapital-baserat kassaflöde, som kan uppstå bland annat när ägare kapitaliserar företaget med personliga medel.
Positivt finansieringskassaflöde för en viss månad innebär, enligt det förenklade exemplet, att företaget har tagit mer lån eller att fler eget kapital-investeringar har gjorts än företaget har återbetalat sina lån.
Sammanfattning
Ledare eller ekonomipersoner i framgångsrika företag har praktiskt konstaterat att räkningar och löner inte kan betalas med vinster som visas i bokslut, utan endast med helt likvida kassamedel. Genom att budgetera resultat- och balansutveckling in i framtiden kan företaget också bedöma om befintliga kassamedel och löpande kassaflöde räcker för att återbetala lån för framtida investeringar.
